Nattens tystnad i mörkrets nakna grotta
bjuder ensamheten upp till hemlig dans
tanke och känsla till inbördes balans
allt är nära och ändå så långt borta

där som dagsljusets krafter kom till korta
ger natten ensamheten en värdig chans
i skydd av mörkret den ensammes romans
när dröm och dikt varandras ådror blotta

i orden steg för steg på golv och tilja
den mörka dans med ljuset sig förenar
exponerar lyrikens kraft och vilja

när ingen fattar vad poeten menar
när inte en tanke går att urskilja
mörkerdansens mening sköljer renar