Prestige är att ljuga
för att duga
smakar lika illa
som att vilja dränka
sin blomma
i det vatten
blommor annars brukar gilla
socker suga
som en fluga
galen tanke tänka
i tomma
svarta natten
vet att kåken kommer trilla
ändå buga
städa stuga
putsa låta blänka
och fånga
möss i hatten
se dem kila och förvilla
låtsas sluga
till att truga
vill se blodet stänka
sen somna
i rabatten
ner i graven stel och stilla
prestige smakar lika illa

prestigelöshet är gott
som fruktkompott
på Läckö slott
utanför står träd
med friska rötter
fält med mogen säd
och hasselnötter
varm i sköna kläder
skor på fötter
frisk och stark
på stadig mark
i stort och smått
prestigelöshet är gott