Den skira grönska
som blad för blad
stiger fram
ur björkens väsen

först som dimma och dis
sedan karaktär och karisma

den skira grönska
som lyfter budskap
från rot genom sav
till modigt möte
i fotosyntes

den sköra grönska
som sakta glider in
i det mörkgröna

med den är koltrasten
väl förtrogen
där den sjunger
med sin gula näbb
i grantoppen

gul som gryning
svart som natten