Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förlorad vänskap

En vänskap,
som lyste starkare än den starkaste stjärna.
Ett vänskapsband,
fyllt av ömsesidig kärlek och respekt.
Två vänner som stod varandra närmare,
än självaste Moder Jord och naturen.

Vänskapen bröts långsamt ner,
av svartsjuka.
Upphörde att existera.
Vänskapen som var evig,
försvann i tomma intet.
Liksom jag.

Förevigt ensam.
Aldrig ett skratt.
En skugga förföljer mig dag och natt.
Förevigt ensam, i ett band,
av förlorad vänskap.




Fri vers av -Cornelia-
Läst 2329 gånger
Publicerad 2006-05-24 16:08



Bookmark and Share


  EllenF
Fin men sorglig dikt, och jag vet så väl vad du känner när du skriver om förlorad vänskap!!
2006-05-30
  > Nästa text
< Föregående

-Cornelia-
-Cornelia-