Lämnar hemmet med lätta fötter tidigt på morgonen i oktober.

Höst-varma vindar stryker mitt anlete med varsam hand.

Magin av att vara ensam.

Drabbar mig.

I Yrvaket tillstånd når jag sällsynt eufori.

Jag riktigt dansar fram.

Tyngden på mina axlar är borta.

Väderlek och tajming har drabbat mig med full kraft.

Jag känner mig stark.

Snart skall jag kastas ut ur mitt ”Nirvana-liknande” tillstånd.

Jobb och verklighet väntar.

Underbart är kort.