Din värld är ett frö
Storögt, lätt och svårt att förstå
Du har ludna vingar med belevade ben
Vi står tillsammans på fönsterblecket
och tittar ner på sidensvansarnas fylla
Jag har burrat upp mig för att värma dig
Ta dig till ro och värmen, till tät skog där din
kind ligger mot min och boet är vår evighet
Men dina ögon blickar framåt och tvekan ser jag inte till
Du hoppar ut och jag gråter av stolthet och sorg
Torkar tårarna och tänkte ”glöm ej galonisarna,
så ses vi vid 12”