~~*~~

i ett stjärnfall...

spreds min spegelbildskrans
liten skärva med meteorsvans

dök i livets trygga innanhav
blixtrade med barnslig emfas
i tindrande glödande nav

föddes med oanade krafter ombord
av en kvinnlig astronaut på vår jord
landade på mjuk grön skön mossbädd
vårdades ömt för att ej bli rädd


heliga moderskeppet förde mig
till detta fantastiska hopp
bort ifrån nebulosor gasmoln planeter
till sinnets tankeskapade kropp

då fann jag dig du min underbara tjej
du förtätades ur tankars stoftmoln
tätt intill nära mig


i fullriggat skepp vi gick ombord
för att återskapa vår sköna jord
under fulla segels friska vind
vi styrde skeppet emot hamn
o dess ljuvliga grind


ohh... tack härliga du...

mitt nya moderskepp min fru
som färdats på jordens alla hav
för att sprida stjärnors saft o sav
uppväckta ur sovande materiagrav

små jollar framsprungna

ur grå askans ingenting
flockades runt solhamns
koronaring


kluckande mot land
vid paradisets strand

där vi lyckliga hoppade iland
passionens vågor höga log
vi tände bränder i höstlövs skog

vår toppeld spred mängder frön
när vi dansade mot evig vår
i lysande moderlönn

vi vinkar där i ljuv eufori
mot himlens stjärnor

där vi en gång
seglar lyckligt fri


åhh... vad vi längtar dit
att åter bli säll kosmopolit

adjö

i rymdskepp far vi hän
mot enorm galaktisk fontän

vi lämnar kroppsfodralet att dö

anden har kommit

hem

mon dieu...

~~*~~

© Bo Himmelsbåge