Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Egentligen min historia

Min mamma födde sju barn
åtta eller nio har jag hört

Starka vindar

För mig
orkanvindar

Förde bort mig

Men det var inte jag
som blåste bort
det var lusten
jag hade
när jag var vaken

Vem ska skjuta

moralbehov

du ska inte döda

I vårt garage
var det kallt
men "ordet"
sa mamma alltid
ordet

Guds ord

Du behöver bara läsa en bok
sa hon

Ilskabehov

Helvetes flugor
på smörgåsen
fattar ingenting
ur ordet

I begynnelsen var det...
sa mamma också

Hon var nog klok ändå
den mamman

Men i boken
växten inte bladen

Orden dog med mig
slog mig
bedrog mig

dom drog mig
till alkohol
för varje ord jag skrek
f ö r s a a t a n s s k u l l
ge mig plats

Såg inga kloka
vande mig

Vilsen och rädd
lust att göra
allting fel

Alla fel blev rätt

Där går felet..
sa folket i byn
hon som bara är med killar
hon som skriker
och gråter
och stjäl
och visslar
-sån kan man väl inte vara
sa dom

Men jag är stor nu
och vindarna kan dra

Min pappa var tung
men snäll
ja det var han

Han slutade andas
när han sjöng psalmer
för spritluktens skull

Hans bror hängde sig

Pappa var religiös
för mammas skull
som inte vek sig för ordet

Men vad skulle jag med
allting till...
det hände så mycket
och jag var rädd för boken

Pappa och hans soldater
var så tunga
jag kunde inte skrika då

Liten rädd och naken
hittade mamma mig
i en vit tvättkorg
i diket
där blommorna var som vackrast

-något har hänt dig mitt barn
dina ögon är döda
sa hon

Senare sa hon
-kom ihåg att
detta har aldrig hänt

Hon var nog snäll
den mamman
hon fick mig att glömma
det värsta

När jag blev tonåring
försökte jag ta mitt liv
hon sa att jag
hade fått nervproblem

Jag rymde till Stockholm
och blev vuxen där

Kom in på en bana som
jag inte visste något om
men där jag kände
att jag äntligen kommit hem

jag vågade existera
visa mina känslor
som jag inte visste
att jag hade

Här hade jag hittat
de stora ledarna
i huvudstaden
de som hade koll
och var inne

Jag ramlade i deras famn

Och när jag kommit in i gruppen
kände jag mig trygg och varm
säker och glad

Jag ville aldrig skiljas

Vi blev som en familj
som kunde prata om allt

De stora ledarna var
de som bjöd på
bästa tilliten
välkomnandet
känslorna och värmen
de kallades för gruppterapeuter

Hon var nog snäll
min mamma

Jag blev
i trygghetens stad

Idag har de stora
gröna bladen skymtat
blommor
när jag grävt upp
gammal jord

Jag kände inte igen dom
för dom hade blivit vackra












Övriga genrer (Drama/Dialog) av innakarin
Läst 170 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2017-12-10 15:11



Bookmark and Share


    Jag är fan större än Sartre
Galet häftigt ordflöde, mycket att läsa och fundera över. Du fångar upp svärtan och faller inte med den.
2017-12-10
  > Nästa text
< Föregående

innakarin
innakarin