Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Tyvärr körs det alldeles för fort på våra vägar. Vart har alla bråttom?


Ögonblicksverk


Det här är innan mitträckenas och sidostängslens
tidevarv. Ole kör E4 mellan Luleå – Haparanda
och konverserar glatt med sina medpassagerare,
två lifterskor från dåvarande Högskolan i Luleå.
Strax innan Töre med riktning Haparanda tackar
de bägge Töretjejerna för sig och Ole fortsätter.

Just den här aprildagen lämnar ödet ingenting åt
slumpen. Minutiöst går han tillväga när han vill släcka
liv. Nedanför viadukten i Töre där bussarna rullar åker
en vit Ford Transit in från höger. Ole hinner inte parera
och får sladd på den regnvåta banan. Flickorna hör
braket och skyndar sig i ljudets riktning.

Den syn som väntar skyr inga medel. Fastklämd i
vraket ser flickorna mannen som just skjutsat dem.
Ur den vita Transiten kommer en kille i svart overall.
Han haltar och menar att trafikanten i den blå Ford
Sierran kört in i baken på 110-väg. Uppenbarligen
har Sierrans ägare fått sladd och med avsevärd kraft
först kört in i skåpbilen och sen i en efterföljande
lyktstolpe. Ambulans, polis och brandkår larmas och
förfärat ser flickorna Ole skäras loss från vraket.

I kvällningen kommer döden i svarta boots och
upplever en familj slås i spillror. Oles fru ser
relationer och husplaner raseras och barnen
formligen slukas upp av ett stort svart hål.
En fader skall inte se sin äldsta dotter ta
studentexamen och en moder inte längre
uppleva glädjen strömma emot.




Prosa (Kortnovell) av BenGust VIP
Läst 273 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2018-05-12 09:58



Bookmark and Share


  Elinor Sörensson VIP
Så sorgligt.

Ett liv släcks alldeles
för fort och aldrig blir
livet sig mer likt.
2020-11-07
  > Nästa text
< Föregående

BenGust
BenGust VIP