Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Hittade denna i en av mina gamla dagböcker, den har några år på nacken men jag blev glad av att läsa den så jag ville ta med den här.


Min hud minns

minns du när vi låg på klipporna
med havets brus som bakgrundmusik?
himlen var blå, gräset grönt och möjligheterna oändliga.

minns du hur vi pratade om framtiden
som om livet vore evigt?
du och jag, som stjärnstoff i ett gigantiskt universum
men ändå så stora inför varandra.

minns du hur måsarna skrattade åt oss?
två borttappade själar som levde i en drömvärld.
två älskande som stilla betraktade världens skönhet.

jag kan fortfarande känna havets saltmättade doft.
jag kan fortfarande höra din röst.
min hud minns dina händer.
jag minns.




Fri vers av Muzze
Läst 476 gånger
Publicerad 2006-06-11 13:38



Bookmark and Share


    Tony Lundén
Mycket fint skrivet!
2006-06-14
  > Nästa text
< Föregående

Muzze
Muzze