Mina drömmar om cykelaffären på Storgatan i Borgholm aktualiseras ständigt. Affären med verkstad som gick i arv från far till son, mer än anrik, men som inte längre finns. Inga andra cykelaffärer eller verkstäder för den delen heller. Vinterhalvåret är mörkt på olika sätt…

Min 16 växlade danska cykel ”skriker” efter service, nya bromsklossor, bromsvajrar, däck och professionell översyn. Var?

”Dansken” har tillgripits vid ett flertal tillfällen, men alltid kommit tillrätta. Om det nu skulle bli så att ”någon” lägger ”rabarber” på den igen är risken stor att jag kanske blir lagförd för vållande av kroppsskada eller ännu värre vållande till annans död, så dåligt skick är cykeln dessvärre nu i.

I väntan på en eventuell framtida placering i Soldalen med tillgång till rullator vore det skönt att få cykeln servad och reparerad och kunna njuta av den ännu några år. Men var ”för nånstan´s”, orterna; Löttorp, kanske Färjestaden eller rent av i Kalmar? Lång väg till nämnda platser. En ny cykelpump och hjälm finns även det med på önskelistan. Däcken går endast att pumpa med en speciell nippel som verkstaden använder sig av.

Kanske detta är en indikation på att vi ortsbor gör våra inköp på fel ort och slår undan benen på vår egen lokala näring. Vilken bransch i handeln står på tur i Borgholm?

Kanske vi är på bättringsvägen på något vis, men var ligger bättringsvägen? Sannolikt inte i Borgholm om vi fortsätter handla och göra inköp utanför byn. Vägvalet ligger hos oss själva.

Möjligen kommer min ”Dansk” att vigas till jord om det nu finns någon officiant. En positiv sak mitt i allt elände är att jag nu inte längre riskerar bli påkörd cyklandes efter Storgatan i höjd med ICA och på en del andra gator i byn, eftersom vi tydligen saknar respekt för andra medmänniskor och brister i att hålla stipulerade hastighetsbegränsningar i Borgholm.