Under den tidiga industrialismen i England
i slutet av sjuttonhundratalet
hände det att arbetarna på fabrikerna
slog sönder sina maskiner
i en tragisk protest mot att
varor som tidigare krävde hantverk
nu kunde masstillverkas
och att världen blivit så annorlunda

Det var så mycket som hade förändrats
främlingsskapet ökade
medan tilliten minskade
Det blev långa dagar i det monotona arbetet
som slet hårt på kroppen och humöret
Tekniken gynnade ägarna
och tvingade barnen att bli fabriksarbetare

Idag har vi smarta telefoner
masskommunikation
på sociala medier
sysslolösa ungdomar
med arbetslösa eller
frustrerade föräldrar
i områden där fattigdomen
och rikedomen är koncentrerad
men på helt olika platser
främlingskapet är stort
och tilliten låg

Den som är gammal nog
kan välja i valet
mellan det rosa, det blå
eller det bruna blocket
Mindre marknad, mera marknad
eller färre invandrare
Var finns hoppet?
Var finns framtidstron?

Stefan Löfven kommer till brandplatsen
och undrar ”Vad fan håller ni på med?”
frågan ekar tomt och söker sitt svar
Är bilbränderna ett verk av onda människor
eller finns ondskan någon helt annanstans?
Finns det något samband mellan dem och oss
och det samhället som blir allt mer skrämmande?
Kanske kunde han riktat frågan till sig själv
och till alla oss andra
”Vad fan håller vi på med?”