Klapp, klapp, jag ser det rinna.
Tapp, tapp, det börjar försvinna.
Knapp, knapp, tiden en tunn hinna.

Binder ett band, för att stoppa blodet som rinner över min hand.
I min ånger och svek, ser jag ett främmande land.
Täckt av stränder av silversand. I slutet av en rand, står en man med vässad tand.

Adrenalinet rusar till och tar mig tillbaka dit jag vill.
Hasar mig ner för trappan, då ser jag pappan.
Han ber mig följa med, då förstår jag att min verklighet är sned.
Tar mig ut, änglavaktens minut.

Vaknar upp möter en besviken trupp.
Ännu en misslyckad kupp.