hur den objuden kom till sorgehuset
en välkommen gäst,
dessa ljusfingrar sprider kärlekens värme
till den sorgsna själen
denna strimma av guld
lägger jag i din hand
då du står med nacken böjd
mot jorden
Som blomman törstar vi
efter glädjen
I den stund vi behöver
denna strålande lilla guldstrimma,
då berör den oss
med sina ljusfingrar
av kärlek och hopp
vår själ lyfter som en fågel
från sorgehuset
upp mot ljuset

mot vindarna
och det himmelsblå