Hon kunde ord jag aldrig hört
Allt hon sa var oförstört
Orden sjöng ur hennes bröst
Allt var sant med hennes röst

Hon gav mig mod att visa mer
Visa mig, det där som ingen ser
Att blotta själen inför fler
Världen blir så mycket bättre när hon ler

Hon är mer än äkta, hon är genuin
Det är hemskt hur hon aldrig sett att hon är fin
Kanske är det bara jag som vet, att hon drunknar i panik
Dolt i sina ögon så gömmer hon ett ångestskrik

Den enda som talar det språk som jag förstår
Hon är trasig inuti, med spår av själasår
För där i hennes värld, så finns det ingen vår
Men jag följer med dig när du går

Godnatt, min skatt

Julia, hur är det fatt?