en skräddarsvärm bland dynor,
två ringar tänjs på vatten, mot banken,
försvinnande.

här är.

du är
:
ord utan innebörd, frid, en
ljudlös smygande gemenskap
i atomiskt signalement, blågrön.
inte impotens, men nåd,
presterandes sina satser av motvikt
på glaset, det frostiga. och det
som ligger nu, fortsätter ligga,
frånsett små kristalliska
förflyttningar i snön,
tjocka pastelliska penseldrag på andetagen.

snabb, liksom
snabbt övergående
är du.
ord utan innebörd.

här är.

du är.

men långt borta i mig.

framlänges, ska jag ramla in i dig.

fossiliseras till tordyvlar som lyfter mot springan av himmel;

ljus genom det gistna taket.