Det kändes bra att få se ditt ansikte igen.
Men nåt var annorlunda, nåt hade förändrats.
Det var ju inte riktigt ditt ansikte.
För i denna dröm var dina ögon fortfarande fulla av kärlek.
Du log och skrattade.
Dina ögon lös som en natthimmel full av stjärnor när du stirrade tillbaka på mig.
För första gången på en lång tid, kände jag mig glad,
och för ett ögonblick var smärtan du orsakade mig som bortglömd.
Jag hade chansen att få känna din kärlek igen.
Men, alla drömmar har ett slut, även denna.
Jag vaknade och försökte hålla fast vid dig, vid oss,
vid drömmen.
Men precis som alla drömmar,
bleknade detaljerna långsamt bort.
Precis som din kärlek för mig en gång gjorde.

Och det värsta är att du aldrig kommer få veta att jag, igår kväll
drömde om dig.