I rusande fart,
Fram och tillbaks,
Velandet mellan alternativ,
Det ena rationellt vore, om En till typen är smart,
Det andra emotionellt vore, om En till typen är kalas,
Oavsett alternativen och valet, sådan är Ens giv.

En giv huggen i sten,
Bortom räckhåll är den beslagtagen,
Ens omdöme kidnappat äro utav ditt sken,
Längtan efter omdömet så stark äro,
Att En får sura uppstötningar av den i magen.

En kompromissar inte med sin intellektuella integritet,
Ej, längre åtminstone,
Kapitulationen inför denna symbolen för rivalitet,
De facto ej slagen på sistone.

En skulle ge sin högra hand idag,
För att undvika att till satan ge ett handslag,
Känslan av att nästan vara i hamn, ganska vag,
Tillräcklig äro, för att En ska bli knäsvag.