Hon var den som alltid brukade hålla ställningarna. Hennes motto var att inte ge upp i första taget. Hon hade gasat på, fastän det fanns de som gett henne ett varningens finger och rått henne att varva ner. Hon hade valt att inte lyssna, ville inte uppfattas som svag. Men nu hade allt slagit tillbaka mot henne, som en sista varning. ”Jag skulle ha lyssnat”, var hennes ord efter den. Hon hade kommit till insikt om att hon bara hade ett liv och var tvungen att vårda det. Hennes leverne måste genast bli annorlunda och hon skulle inte falla tillbaka.