Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
skriven mellan den 20-24 januari 2006


Visar inga känslor

Så såg du mig igen
Tittade på mig som ingenting hade hänt
Log för att få mig att le.

Du sa någonting.
Du försökte få kontakt.
Jag är inte kontaktbar.

Du kramade om mig.
Ville att jag skulle gråta mot din axel.
Jag har inga tårar kvar.

Du kysste mig.
Ville att jag skulle känna någonting.
Jag känner ingenting.

Jag är som i ett vaccum.
Har glömt bort hur man ler.
Kan inte kontaktas.
Jag har gråtit slut på tårar.

Huvudet är tungt.
Hjärtat värker.
Tårarna vill inte rinna.

FÖR MYCKET ANSVAR!

Jag måste ta hand om henne.
Måste ta hand om min syster.
Jag ska vara stark.
Kan inte låta er se mig gråta.

Kan inte visa min svaghet,
Får inte känna efter.
Men jag gråter.
Jag gråter inombords
varje sekund

Jag faller ihop

Jag gråter i tomma rum
när ingen ser på.

ORKAR INTE VARA STARK!

Kan du inte vara min styrka?
Kan du inte finnas där?
Jag behöver någon.
Någon starkare.
Någon som tar mig i sina armar.
Någon som säger att allt blir bra.
Någon som vet hur det känns.

Vill du vara min någon!?




Fri vers av annaforsberg
Läst 290 gånger
Publicerad 2006-07-04 21:38



Bookmark and Share


  Josse
Förstår precis hur du känner dig. Varje ord känner jag igen etter egen känsla. Som repris. Man måste våga släppa taget om sina ansvar, men det går inte hur mycket man än vill. Fattar precis. Du är grym på att förmedla känslor och ord i ett om du förstår vad jag menar.
2006-12-29

  Paigen
Man kan inte alltid vra stark, ibland måste man ha en person som står brevid sig och låta den vara stark åt en.:)
2006-07-11
  > Nästa text
< Föregående

annaforsberg
annaforsberg