snöflingorna var lika stora
som dina handflator
och på bara några sekunder
hade platsen vi stod på
färgats vit

jag funderar fortfarande på
om det var alkoholen
eller du
som talade till mig den där natten
för så länge sedan

du pratade om
klimatförändringar
om feberfrost och
om oss och morgondagen
allt som skulle hända

vi stod där utanför macken
och allt jag kunde höra
var din röst
som genomsyrade hela mig
dina ögon som överröstade allt annat

hur allt det där vackra
fick ett slut
kommer jag inte längre ihåg
var det mina ord
var det min tystnad