Isättika, flädermärg... svavelblomma? Nej, trots fortsatta försök med grekisk eld har åtgången visat sig vara beskedlig.

Isättika, flädermärg... myrten? Mäster hade vid flera tillfällen vaxat ur myrtenkvistar för den sorts polityr som allra bäst passar till handtag och spakar som utsätts för värme. Men sådant vax fanns i överflöd i verkstaden. Han hade själv sett de travade bleckaskarna i hyllan under trappen så sent som samma morgon.

Lärlingen, inåtvänd blick och beslutsamma steg, tänkte intensivt.

Isättika, flädermärg... kvartspulver? Kyrkfönstren (blyinfattade karmosinfärgade mosaikläggningar av den berömde Severin i Motala) skulle skänkas ny glans. Nej. Det var utan tvekan först till våren sådana arbeten kunde påbörjas.

Isättika, flädermärg... skottsk kimrök? Det var bara ett tunt lager kvar i skäppan. Men priserna hade så till den grad skjutit i höjden att det tills vidare fick gå an med andra pigment (delvis av egen tillverkning - inte alls till lärlingens belåtenhet).

Den grubblande pojken stannade till när en vagn körde förbi. Tankarna fortsatte som en hungrig hand över ett dukat bord; valde, prövade, sökte efter den rätta läckerbiten. Vagnen var tung av tunnor, säkerligen en av hundra leveranser till Kungsgården. Vin som skvalpade av och an.

Javisst, så var det!

Isättika, flädermärg (till elektricitetshjulen) och kungsvatten! Lättad svängde lärlingen in på en sidogata. Allt löser sig.

Ett sällskap på väg åt andra hållet undrade i förbigående vad pojken fnissade åt, men det var synbarligen inte fråga om något rackartyg eller fuffens, och de hade gott om egna angelägenheter.

En katt hoppade upp på ett plank och en pojke öppnade en tung dörr.