Den tidens statussymbol
Var flygeln jag ännu minns

En gammal men upphöjd relik
i ett hörn på ett förortsfik

Blank och svart som en
polerad skalbagge
Stod flygeln där så tyst

Och utstrålade väl mest
status och klass

Fast ingen vågade någonsin
klinka på den
Av oss som var underklass

Den flygeln var nog
aldrig någonsin stämd

Ja den syntes oss helt atonal

Men för underklass som ville
vara överklass

Och drömma sig bort

Var den ändå ett vackert skal