jag känner antingen för mycket
eller ingenting alls

min själ är en skog
vild
vacker
lätt att gå vilse i

"man skär sig på henne"
sa de

"okänslig"
sa han

jag vet

jag hittar skärvor av mig själv överallt
och jag skär mig när jag tar i dem

vänta lite

jag ska bara räkna ut roten ur mig själv