Vet inte vem som är vad
men när jag ser ner så finns bara vatten
långt där nere lixom vaggar det fram
Jag ser min egna skugga med vingar som glider fram samtidigt som dom flaxar frenetiskt ibland strax över ytan i panik för att inte dras ner i det djupa mörka

På samma gång syns olika fragment av livet som jag i en snabb spolad film i dålig kvalite som om för att visa något jag missat

Jag tror att jag vaknar och känner kall mossa under min kropp
regndroppar faller ihop med röda löv över mig likt ett varm täcke som känns tryggt
När jag öppnar ögonen ser jag rakt in i ögonen på en stor korp
Korpens ögon är både mörka skrämmande och lungt rogivande på samma gång
Allt känns som en evighet
som om inget börjar någon gång eller någonsin kommer ta slut

Plötsligt bryts en gren i skogen alldeles nära
korpen flaxar snabbt iväg

Och jag vaknar
på riktigt....