I mjuka bolsterdrivan
en ensam trast
som landat har

Så svart emot
det bleka vita
sjunger den sin sång

Om att stanna
och vägra fara

Ännu en sista gång

Kanske trivs den med
att låtsas vara
en bländande kritvit svan

Det är nog därför du ser
den ensamma lilla svarta
öppna sin morotsnäbb

För att den vill stämma upp
och sjunga

En förunderlig och vacker
svanesång

Om än så kanske bara

För en allra sista gång