I ett alternativt universum fanns en planet som kallades Vattnet, eftersom den till stora delar utgjordes av hav. På denna planet fanns det lilla landet Svärje. Dess huvudstad hette Trädön och strax utanför denna låg Svärjes mest exklusiva område, kallat Folkön. Där, i en väldigt tjusig villa med tjugotvå rum bodde en lesbisk polis vid namn Yasmeen tillsammans med sina fjorton katter. Att hon kunde bo så lyxigt berodde på att det mest högavlönade yrket i Svärje var just polis. Detta för att den lesbiska statsministern Malika önskade göra polisyrket extra attraktivt. Hon ville nämligen ha speciellt kompetenta poliser eftersom hon inlett en klappjakt på kriminella svänneligor från förorter som till exempel Runkeby och Tunnsta.

Alla poliser i Svärje var för övrigt, precis som Yasmeen, lesbiska kvinnor. Detta eftersom endast kvinnor av Malika ansågs ha tillräckligt hårda nypor för att kunna hantera svänneligorna. Och att de var lesbiska hade den fördelen att de inte kände något behov av att anpassa sig till män och inte heller skulle tycka att kriminella män var spännande och kära ner sig i svännegangstrarna - som alla var män.

Och om du tror att det i övrigt var en tillfällighet att både statministern och hela poliskåren var lesbiska kvinnor så har du fel. Det var nämligen så att Gud ville jävlas med en grupp svännar som var politiska extremister och kallades Svärjefiender. Det värsta dessa extremister visste var invandrare, homosexuella och kvinnor med makt. Och därför hade Gud bestämt att alla maktfunktioner i Svärje skulle innehas av lesbiska kvinnor med någon form av invandrarbakgrund.

Detta retade Svärjefienderna något oerhört och som om det inte var nog så beslutade statsminister Malika att alla extremister, både Svärjefiender och radikaliserade Moderatpartister ovillkorligen skulle utvisas ur landet. De flesta av dessa flydde då, för att inte hamna i något land där de skulle förföljas, till det vänligt sinnade grannlandet Dendärmarken, där de tillsammans med dendärmarkiska Svärjefiender ägnade sig åt sin favoritsysselsättning, nämligen att bränna böcker. Helst skrifter av barnboksförfattarinnan Astroid Lundgren, och allra helst hennes kioskvältare "Alla vi barn från Byn". Extremisterna hatade Lundgren eftersom hon varit emot all form av extremism och dessutom av många uppfattades som ett helgon.

Tillbaka till Yasmeen. Att hon var matte till fjorton katter och inte till fjorton hundar berodde förresten på att hon uppfostrats till att tro att fyrbenta vargsläktingar var orena djur. Med tanke på att hon var mycket intelligent var det märkligt att hon faktiskt trodde på denna fördom. Men tydligen är inte ens intelligenta människor alltid smarta.

Den morgon då denna berättelse börjar var en strålande sommarmorgon. Yasmeen var på gott humör när hon steg ut ur sin villa för att ta sin nya lyxbil, en Puma, och köra till jobbet. Hennes goda humör grumlades dock något när hon upptäckte klottret på villans gavel. Med spretiga bokstäver stod där fyra ord: sköka, tribad, tidelagare och fellatrix. Uppenbarligen var det svännegangsters som varit framme och klottrat. Deras språkbruk var onekligen karakteristiskt och märkligt. Yasmeen hade dock med åren blivit ganska bra på ortensvänska och visste därför att orden på väggen, i kronologisk ordning, betydde: hora, flata, djurknullare och kuksugerska. En kanske något märklig kombination av invektiv - speciellt tribad och fellatrix.

Yasmeen förutsatte att detta klotter förärats henne på grund av att hon under gårdagen varit med och arresterat den sedan länge eftersökte gangsta-dansbandsartisten Sten Skott, som var mycket populär bland svännar.

Svännarna brukade göra sig påminda ibland. För en vecka sedan hade en grupp svännegangsters kastat granatäpplen på hennes hus i förhoppningen att de skulle explodera och förstöra villan. Uppenbarligen hade de tänkt lite fel.