låt mig tala som om jag inte vet något
denna sjö av möjligheter
dessa kontinenter av mening som orden inte funnit än
låt mig öppna munnen för det osägbara
och svälja igen

jag undrar varför du tror dig ha makt över sanningen
som om den inte ägde dig först
som om det blev tryggare om du var värnet för den
inte den för dig

jag vill söka i dessa grumliga vatten
kanske är det bara grus
kanske kan mina fingrar aldrig greppa det jag finner

nu har jag ingen tilltro till språket
det har svikit mig för många gånger
jag har förstått att det bara leker och
jag leker med, men tror mer
på natten