Molnen kommer in från en oförutsägbar horisont
En kvinna stryker bort svett från pannan med ovansida av sin hand
Ljudet från en skramlande cykel letar sig in genom mitt öppna fönster
Och jag tar längtan efter någon speciell till mitt kaffe i trädgården

Glasögonen halkar ner på nästippen
Och jag störs av tankarna på dig och så den där känslan av kvällsluft
Världen hotas att rämna i tu om åska skulle ta sig in
men ännu ingen åska, ännu inget som stör tanke eller känslan

Jag kan inte låta bli att fundera över hur jag skulle älska i dag
Det var tusen drömmar och fyra olyckor sedan seanast
Och ändå kan jag inte låta bli att tro att jag är anorluna på alla sätt
Kanske skulle det vara som att älska igen för första gången
Lite som att mötas med an beginners mind