Den där Jesus...
Han är inte den där hycklaren du alltid retat dig på. Inte den hånfulla blicken från grannen. Inte några bojor som binder dig till orörlighet. Inte en tom religion.

Han är en dammig landsväg där du går gråtande. Han är i en missbrukares ångestskrik när nålen går genom venens vägg. Han går med de föraktade, de hatade, de som bara syns om de gör en förväntad ondska.
Han går med dig o mig och bär våra alltför tunga väskor.
Han bär dom tills du inser att Han befriar dig från dina synder.

Det kanske inte blir lättare efter befrielsen. Tvärtom så förlorar du vänner och det tar tid innan nya hittar dig.
Men du får frid och är räddad. Ingen har längre makt över dig!
Den där Jesus. Han är här nu...