hon sitter
någon gång om året
tyst sörjer hon missfallen
tacksam ändå för de två

hon älskar honom
kanske
vet hon av annat

dagarna går

skulle hon kritisera makten
hon som äger den stilla
förnuft är att anpassa sig

skolan stöpte ingen Curie
men hon bollar skickligt livet
ger sin sista tia till tiggaren
det är klokt att ge nåd
att livet tåligt lida

hon ber
men aldrig för eget väl