ur Poetiska Rariteter
Den sista JulenTiden tickar på De har firat många Jular tillsammans Han försöker bevara något Av sig själv i denna villervalla Hon tänker mer på sina barn Än vad han gör dagligen Han tänker också på deras barn Men det behåller han hemligt för sig själv De sitter där på äldre dagar Och har börjat gräla så Mycket mer än förr Åren har gått och de har börjat Känna varandra lite mer än tidigare De har sina erfarenheter och fördomar de odlat tillsammans Ingen av dem är särskilt vänsäll De lever ensamma i ett gammalt hus Utan andra besökare eller vänner Barnen är sedan länge utflyttade Och de har bildat sina egna familjer På annan ort långt ifrån De hörs av på telefon och e-post Numera mer än tidigare Deras dotter känner sig ibland Förföljd av sina föräldrar De är helt oförstående för hennes Uppfattning av deras kontaktförsök Sonen i familjen har kommit på kant Med sin pappa som tycker han är ett Problembarn som inget klarar av Julafton kommer och föräldrarna bjuder in Sina barn med familjer till deras hus Sonens hustru har blivit sjuk och de Kan inte komma långväga som de har Dottern tackar nej då hon vill vara ifred Mannen och kvinnan som är i 85 års åldern Blir djupt besvikna och kvinnan säger ”Va synd, det kanske var sista Julen vi får Tillsammans, nu får vi fira julen ensamma” Mannen säger då ”Det kommer fler Jular Ska du se. Oroa dig inte min kära. Vi har varann ju” På Annandag jul somnar båda in tillsammans I sömnen och kvinnan fick rätt De fick ingen mer Jul tillsammans med sina barn och barnbarn Men mannen fick också rätt Det blev fler jular för deras barn Julaftonsnatten var det några som brann inne vid en brand meddelar de på nyheterna Sonen säger när han nås av beskedet "När döden kommer är kanske bäst Att inte veta i förväg!"
Taleptox Skrev Den 20211225 <+> |
Nästa text
Föregående Taleptox |