I min åsikt poeter är av två slag: realistiskt liksom vår herre Larz Poeter.se,  och om var en ungersk poet och liberal revolutioner Sándor Petofi om började sin karriär som poet med "populära situationssånger",eller naiva poeter som skriver om sin karriär eller amorösa relationer, barn, som Krisina Lugn.

Som poet 1848 Sándor Petofi är författare till Nemzeti dal (National Song), som sägs ha inspirerat revolutionen i Kungariket Ungern som växte till ett krig för självständighet från det österrikiska riket. Petofi läste dikten högt den 15 mars på trappan till det ungerska nationalmuseet i Budapest för en samlande folkmassa, som i slutet skanderade refrängen när de började marschera runt i staden, beslagtog pressen, befriade politiska fångar och förklarade slutet på det österrikiska styret.

Det är mest troligt att han dog i slaget vid Segesvár, en av krigets sista strider;

Medborgaredikten(Nemzeti dal)

på dina fot, Magyar,[2] hemlandet appeller!
Tiden är här, nu eller aldrig!
Ska vi vara slavar eller fria?
Detta är frågan, välj ditt svar! -
Vid[3] Guden
av ungrarna Vi svär,
Vi
lovar, att vi ska är slavar inte längre!

Vi var slavar fram tills nu, fördömda är våra förfäder, som levde och dog fria, kan inte vila i ett slavland.

Vid ungrarnas
Gud Vi
lovar, Vi lovar,
att vi inte längre kommer att vara slavar!

Värdelös skurk av en man, som nu, om det behövs, inte vågar dö, som värderar sitt patetiska liv större än äran i sitt hemland.

Vid ungrarnas
Gud Vi
lovar, Vi lovar,
att vi inte längre kommer att vara slavar! Svärdet lyser starkare än
kedjan, dekorerar
bättre armen, och vi bar fortfarande kedjor!

Återvänd nu, vårt gamla svärd!
Vid ungrarnas
Gud Vi
lovar, Vi lovar,
att vi inte längre kommer att vara slavar!
Magyar-namnet kommer att
bli stort igen, värdigt sin gamla, stora ära;

Som århundradena smetade på
det, vi ska tvätta bort skammen!
Vid ungrarnas
Gud Vi
lovar, Vi lovar,
att vi inte längre kommer att vara slavar!

Där våra gravhögar ligger, kommer våra barnbarn att knäböja, och med välsignelsebön, recitera våra heliga namn.

Vid ungrarnas
Gud Vi
lovar, Vi lovar,
att vi inte längre kommer att vara slavar!

—PETOFI SÁNDOR (1848) —Översatt av KORÖSSY LÁSZLÓ (2004)[4]