Han var inte säker på om

Jag existerade som en

verklig människa

Utan att jag var som en

Litterär figur och historisk myt

Hur bevisar man att man funnits?

Genom sina minnen?

Vad man varit med om och gjort?

Sina rättigheter och åsikter?

Genom sitt rykte och hur andra

Uppfattar en människa eller för

Vad man gör och inte gör?

Genom en relation med andra

Människor i ett du och jag förhållande?

Jag har ödslat nog med tid

På detta nuförtiden sa jag

Jag har ödslat och försakat

En dyrbar tid på meningslösheter

Jag har ägnat mig åt sånt

Som ingen människa kommer

Att minnas i framtiden

Jag lever ett liv förkastat på

Världsliga spörsmål

Läst böcker och skrivit en massa

Obegriplig nonsens

Ingen vettig människa tar

Notis av numera i den upplysta

Och medvetna tid vi lever i

"Har inte du varit lite oansvarig?

Har inte du förkastat livet

på meningslösheter?

Du har förkastat livets helighet

Och dyrkat världsliga spörsmål

Och materiella ting" sa han

"Verkligen inte. 

Jag håller inte med om

Att jag varit oansvarig!? sa jag

"Det finns inget värde i det du håller på med.

Jag bryr mig mer om andra än dig" sa han

Han tittade sedan storögt på mig och sa

”Din tid här tar slut nu”

"Vi får väl se hur det blir med det"

Sa jag och vände på klacken

Och gick min väg åt hemmet till

Taleptox Skrev

Den 20220205

<+>