Under ett par år i tonåren sminkade jag mig
och var med killar, drack alkohol och allt det
där som hör till när ungdomstiden börjar,
under några år, sen mådde jag bara dåligt,
för ingenting av livets lösning kom till mig.
Allt var som tidigare, fast värre.

Nu när min tid i livet snart är färdigt
så kommer jag till slutsatsen att jag
skulle ha satsat på en äldre man redan
från början och hittat lite äldre och livs-
mogna kvinnor som min trygghet i livet.

Försökt låta mig själv få visa mig vägen.

Och tagit mod till mig att gå på den.

Men jag vågade inget.

Varför?

Ni som följt mig på min väg
vågar ni fortsätta den själva?

I självständighet och glädje
tillsammans med framtiden
går vi in i ett nytt samhälle
där demokrati är på riktigt
bara så länge vi själva vill...
och avvelskor är ett nytt ord
att leka med i tema konsten
ni som följt mig förstår ordet
eller är avellskor bättre ord
för ensamstående mamma
till äldre man med pengar
som bara har arbetets plikt
i det viktiga samhället och
ändå behöver känna barnet
som han älskar över allt annat
kvinnan i självständighetens
börda behöver människorna
bli älskad och få uppdrag och
ta emot pengar och presenter.


Vad tycker ni?

Avvelskor eller Avellskor

Det får bli Awelsko låter lite bra.

Gud, vad jag skulle ha valt att bli en Awelsko.

Nytt ord!