Det var en gång en ung man som ville utveckla sin talang i konsten att övertyga och han gjorde det så bra så alla trodde på honom vad han än sa och det gick så långt att ett stort krig skapades i hans land alla invånare utom djuren flydde och han tänkte nog att alla insamlade pengar kunde gå till djurens rättigheter i l det land som omvärlden nu fick betala för honom för visst var det så synd om denna man och allt var det största landets fel för de var dom som han lyckats övertyga att ett krig vore det bästa för landet och så kunde det stora landet få skulden sedan för i filmens värld existerar ingen verklighet och han var ju bara en skådespelare som hamnat fel.

Det började sprida sig i omvärlden och nu ville alla vara med det andra stora landet det som ligger längre ifrån där människorna pratar högt och älskar dramatik, ett samarbete skulle ju vara perfekt nu när det bara hänt att filmens värld gått in i verkligheten och båda nu gift sig med varandra, den som lever får se och att med tiden kanske allt blir bra, för alla som blivit utsatta för skådespeleri i verkligheten.

När ljusen släckts och han gått hem, är skrattet där och glädjen att duperat stor.

En stor man, tycktes han känna för en kort tid.