Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stig på stig av

Sjunka genom dagens asfalt
Och mackadam
Nyckeln föder nya nycklar
Ogenomträngliga rum
Se om den passar låset
Som föll in i dörrens släta
Öppna för tomheten
Som kräver utrymme
En växande tomhet
I varje rum för sig
Flyter den genom dagens timmar
Alla på och avstigningar
Tidtabellen borta
Att vänta är sanna centesen
Av att vara som inte utesluter
Ingenting som är öppet
Genomlysbart och bara rymd
Hållplatser samlade som fåglar
Vid fågelbordet
Skingras och glöms
I väntan som är livet självt
Som för dig framåt
Till nästa byte och stig på
Resan är en väntan
På att någon annan för tiden framåt
Vid bordet väntan
I alla köer väntan
I själva rörelsen som spjärnar emot
Kroppens önskan att slå slaget
Väntar på sin tid
I samtalet väntan
Mellanrummen mellan orden säger
Att det är långt kvar
Tills de perfekta orden
Nedlagda på bordets spelplan
Skall hänföra oss
Upprepas och upprepas
Tills de förändrat oss
Och jag måste gå av vid
Nästa station som annars blir mitt slut
Måste välja på stationen
Tills jag sitter vid karmen
Av fönstret för allt som flyter förbi
Språket som ständigt går inom mig
Ingen vet vad som styr det
Jag väntar och färdas
Av någon jag inte känner
Jag vet inte vart men resan
Korsar alla stationer
Allt efter de uppstår
Alla väntar utspridda
I olika handlingar som går mot
Samma upprepningar
Vi kan låna varandras minnen
För vi gör samma resa
Jag väntar på att du skall sluta tala
För jag lyssnar på ett samtal långt borta
Jag lyssnar på andras samtal
Jag går av vid nästa hållplats
Och ställer mig redo
För en annan destination
Väntar på en buss med ett annat nummer
Numren byts och tidtabellerna
Är borta liksom turerna korsar
En karta svårtydd
Man är alltid där man är
Man kan kalla denna plats för hemma
Således är man aldrig bort
Alltid hemma
Kan aldrig lämna detta hemma
Men jag ser landskap
Jag inte minns och jag köper dom
För en rad eller två
Skall jag läsa raderna nu
Tiden har kommit för att betala tillbaka
Med ord jag sammansatt
Med andra ord som föll in
Liksom tärningarna kastas
Skriver jag ner raderna
Och du äger vad jag sammanfogat






Fri vers av Matts L Eriksson VIP
Läst 79 gånger
Publicerad 2022-04-24 03:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Matts L Eriksson VIP