Vägen, horisonten,
änden.

En stunds vila.
Bara få sitta ner på en kulle

och titta ut över
öppet hav.

Känna vinden, höra fåglarna,
rensa tankarna.

Det kanske duggar lätt,
men det är inte kallt.

Lite vind.
och så reser man sej och fortsätter.

Det blir skymning,
det blir natt.

Ser stjärnorna tändas.

Några kor som sover,
en kvarglömd mössa på ett staket.

Man ser redan gryningen.
Solen har bara passerat krönet.
Tiden,
pulsen,
vinden i håret.
genom ben och märg

Pilgrimsfalken
helt stilla i skyn fryser hela bilden,

står precis nedanför den
och vi hör varandras
hjärtslag.

Hör varandras
tankar.

Vi känner en tillhörighet
med varandra.

Hans vingar,
mina
drömmar

knyts samman och jag
bestämmer mig för att följa den.

Följa den på hans väg,

mot horisonten. till änden.