Vi färdas genom livet som vår bok är skriven.
Vattnet har våra drömmar, åkern har våra barn.

Febrig staplade jag ner för trappan,
för att se till mina föräldrar.

Natt maran har sitt språk i våra organ.
Kärleken bär på en vilja att älska varandra.

Då gick pappa och jag till Maxim.
Han sjöng ¨nu går vi till maxim ¨
Där har vi vår passage till livet.