Lever man i naturen, i ett hus på landet, så känner man sig delaktig i en stor gemenskap, man hör fåglar, duvor som kuttrar, lövsångare som sjunger och insekter som surrar.
Man hör löven prassla och vinden susa i träden, man upplever grönskan, känner lukterna från växtligheten och man värms av solen. Och man inser att det i detta ljus och denna natur en människa skall leva, att hon skall vara och känna sig som en del av den biologiska mångfald som denna ursprungliga och omanipulerade värld är.
Man kan ha sitt kryp in, sitt viste, sin lya och sitt hem. Men man kan ha cykel men inte bil