Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ur Det förflutnas skepnader


Inbillat främlingsskap II – Epilog

Fem personer sitter i ett personalrum

På en arbetsplats och samtalar och fikar

”Vi förväntas veta så mycket” säger en man

Och han fortsätter ”Vilka som levat,

Vad de gjort och vilka de är” säger han

”Du är bara vikarie här. Dom andra har mycket

Mer kunskap än du.” säger en av männen

”Det betyder ju att du jämför oss människor

Med varandra” säger han som är vikarie.

En av männen inflikar ”Hur mycket kunskap får plats

I huvudet på en människa??” säger han

”Vi förväntas att inte vara själviska

Utan att tänka på andra också” säger han

”Det ska man inte behöva göra. Jag satsar

Mest på mig själv och min familj. Och vi

Har drabbats av att ha med dig att göra”

Säger en kvinna till den altruistiske mannen

Och börjar skratta åt situationen

”Jag har mina intressen, musik och böcker”

Säger en av männen till de andra

”Jag hatar litteratur. Hoppa upp i rullstolen

och rulla dig fram genom tillvaron

så får du se hur det går”

Skämtar en man som hatar litteratur

Och han fortsätter ”Hur det blir med dig är svårt

Att veta. Men dömd det kommer du att bli”

”Är det vad du har kommit på!?”

Fräser en man ifrån till den som skämtat

”Tids nog har jag kommit på det här

Hur världen fungerar egentligen” säger en man

”Jag är ödmjuk nog. Din inställning duger inte”

Säger en kvinna i anklagande ton till en av männen

”Herre Gud!! Sånt funderade jag på för 10 år sedan.

Jag vill inte bli galen när jag blir gammal”

Menar skämtaren på och han börjar sedan skratta

”Han är redan galen. Det är en samlad bedömning”

Tycker en man som åhört samtalet

”Vi är som 5 främlingar som inte kan komma överens.

Vi sitter här och samtalar om inbillat strunt.

Hur detta kommer sluta det vet jag. Vi ska alla dö

Så småningom. Det upptäcker man den dagen

Man inser att man är dödlig” säger en man till de andra

”Ingen vet när det blir av. Kanske är det bäst så också.

Att det är ovisst när det blir av. En del dör unga, andra i

Äldre ålder. Människan kan bli en 80-90 år numera”

”Den som är 79 år kan leva en 10 år till. Och den som

är 55 kan leva en 30-40 år till.

”Va cynisk du är. Är det vad du har kommit på!?”

Säger en av männen och reser sig och lämnar rummet

”Vi befinner oss i dödens värld här. Jag längtar hem.

Till mitt trygga hem och bo. Och min kära hustru.”

Säger en av männen och han fortsätter

”Jag går nu. Jag är bara vikarie här. Och mitt vikariat

Tar Slut idag. Ni får reda ut detta själva.

Jag tänkte bara tacka för den tid som varit här”

Kvinnan går efter mannen och skriker

”Gå härifrån! Fy faan vad jag hatar den där karln.

Hejdå!!!! Och kom inte tillbaka.”

Mannen går ut genom dörren och stänger igen

Dörren lugnt och försiktigt.

Kvinnan öppnar dörren och skriker igen

Efter han som precis gått ”Och kom inte hit igen

Det är annat som gör att man får vara kvar här”

Sällskapet reser på sig och avslutar fikat

Och återgår till sina jobb

 

Taleptox Skrev

Den 20221008

<+>




Fri vers (Prosapoesi) av Taleptox VIP
Läst 59 gånger
Publicerad 2022-10-08 12:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Taleptox
Taleptox VIP