Solskenet vilar

på hamnfolkets bodar

där silltrålen strilar av vatten
på gräsänklings mark

när han stod där
med repet
i handen

dra, dra
himlen sa
åt mig, vänligt, att fortsätta
lida

gräset är alltid grönare
i en bild på nästa sida

men här är min trygghet

för solskenet vilar

på gräsänklingens grönor

det visslar

lågmält och insuper doften
av silltrålens nät

kan du vissla, min sol

min sol som jag har i knät.