Himmelen är trött
gråmulen och tjock
ljuset tränger nästan inte ner

Granar och träd
böjer sig vattentungt
gråter i strilande regnet-

över allt det elände
och sorg som skapas
av kanonernas muller

En liten strimma av ljus
syns vid horisonten
sprider sig genom molnet

Regnet känns nu friskt och skönt
tvättar bort tårarna
från mina fårade kinder