Jag satt på havets botten, havet heter Kalkauthar. Där fick jag reda på att Muhammad Muhammad Ahmad Quresh Salaahudin var min, för all tid.
Han var havet och jag var hans gäst.
Efter bönen la jag mig trött på sidan, sedan kom han och strök mig lätt på kinden, och jag hörde honom säga "välkommen hem älskling ".
Jag älskar honom han från Quresh som faktiskt heter Quresh, jag älskar honom, Quresh.