Skogen väntar soluppgång

Ulven går mot hemmet trött

Där han under månens gång

Tänker på de han har mött

Där två bokträd växt ihop

Stammar flätat sig där har

Vargen trär sig genom loop

Endast vargens kropp finns kvar

Huvudet ej varg nu är

Där vid trädets kluvna stam

För förvandlat tittar där

Människoansiktet fram