Från ingenting och ingenstans
Till här och nu
Hjärtat minns
men minnet döljs
av tidens dimma
Med blott en svepning
Vindar, kast av tiden

Det Stora Blå, Havet
Rinner, avdunstar
blir till dagg och regn
I vilket regnbågar skönjas
när Gud kastar sitt ljus
Ljuset ett spektrum av
färger, bilder och melodier
tidlös visdom, berättelser
livshistorier

Flytande Guld som
pläterar Hjärtat
Själen förstår men
intellektet förkastar
Förkastar likt någon
som tittar på klockan och säger
”Nej klockan är ju fem, Inte fyra”