Den inbjudande orten Hörby i Skåne fick under ett antal vårmånader i början av 70-talet stå för en händelserik praktikperiod i min kommande utbildning till Livsmedelstekniker i anrika Alnarp.

I trakterna runt mellersta Skåne som frestar turister med bland annat Bosjökloster, Skånes djurpark, Frostavallen och stora badsjöar skulle en ung man på dryga tjugo år givetvis i första hand utöka sina kunskaper inom mejerihanteringens konst.

Samtidigt som en spirande discovåg och en evig längtan efter nya spännande mänskliga möten svallade i mitt inre och satte sina färgklickar i allt runt omkring. Givetvis skulle det ystas fina exemplar av Ringsjöost vid ortens mejeri och jag hyrde in mig i villan hos en äldre skånsk dam som hade delat av sin gillestuga till två uthyrningsbara rum med hjälp av en kraftig masonitskiva.

Min kompis på andra sidan masoniten var en energisk och högröstad djur-inseminatör så jag fick utan att tjuvlyssna långa utläggningar om tjurspermakvaliteter på köpet levererat genom den tunna väggen. På det trevliga Ysteriet fanns bland annat en dansktalande resemontör som tänkte slå sig in i osttillverkningsjobbet.

Eftersom jag hade fått en introduktion i en då alldeles ny ystningsteknik där ostmassan pumpades ut ur ystningskaren ner i ystningsvagnar med trådformar som automatiskt separerade vassle och ost-kornen åt på en tidigare arbetsplats fungerade jag som instruktör.

En dag kom han med en inbjudan till sitt hem i Hörby med motiveringen att han som resemontör kände sympati med min rotlösa tillvaro på skånska landsbygden. Jajamensan sa jag tacksamt eftersom jag inte kände en käft på orten och det lät som att det skulle vankas kvällsvickning med trevlig konversation i stället för att tvingas lyssna genom masoniten på långa telefonutläggningar om bångstyriga kossor.

En kväll satt vi där i lägenheten hos min danske vän med smörrebröd, OP Aquavit och lekte med husdjuret som visade sig vara en sköldpadda. Min fryntlige vän hade fäst ett litet nubb i själva paddans armerade rygg och även ett ganska långt snöre var förankrat vid paddans skal. Det lekfulla djuret sopades milt och skonsamt in under bordet.

När paddan sävligt försökte fly över köksgolvet och därmed orsakade att snöret sträcktes ut fick den med ett ryck glida tillbaka under bordet och de glada kamraterna fick ta en skvätt av Aquaviten. Vi blev lite grand i stämning efter hand som kvällen gick och snapsvisorna började tryta så småningom då det plötsligt gick i ytterdörren.  Min nya kompis som visade sig vara fader till två tonårsdöttrar kom genast på benen för att snabbt som attan desarmerat den ganska slutkörda sköldpaddan.

Den äldre av döttrarna kom och presenterade sig som Elaine och direkt när vi fick ögonkontakt spred sig en angenäm värme i min kropp. Det visade sig att denna vackra skånska kvinna hade en liten tvårumslägenhet i huset mitt emot arbetskompisen. Jag glömde givetvis snabbt av att jag hade hyrt in mig hos en äldre kvinna med en ganska mörk lyhörd gillestuga i utkanten av Hörby.

Jag blev snabbt hembjuden till Elaines mysiga lya och det visade sig efterhand att vi trivdes gott i varandras sällskap. Det visade sig även att hennes pappa var maskinist på orten lilla biograf där vi ibland kunde trycka ihop oss in uppe i maskinrummet på valfria föreställningar. Det kändes mer och mer som att jag började bli bekant med folklivet i den charmiga skånska lantliga miljön vid den vackra Ringsjön.

Den tidens musikupplevelser med Bony-M, Gilbert Osullivan, Magnus Uggla och diverse Progg snurrade i bakgrunden i detta tidiga 70-tal och diverse fina utflykter med Elaine i min Folkvagnsbubbla tog oss bland annat till dansbanor och andra nöjesarrangemang runt omkring.

Min nyvunna kärlek var anhängare av KMPL-r som var en politisk yttring på yttersta vänsterkanten och jag blev i ett svagt ögonblick medlockad till ett partimöte i Svalöv. I en källarlokal vid torget i Svalöv samlades en vacker kväll ett tjugotal revolutionära ungdomar som piskade upp en ganska rejäl kamp-lusta. Samanbitna anleten och med knutna nävar skanderade slagorden om att kapitalisterna skulle krossas som löss.

Plötslig hördes motorvrål utanför på torget när en rejäl karavan raggarbilar började cirkulera runt och kasta sten mot källarfönstren. Glassplitter for in i lokalen när rutorna krossades och de muntra kampsångerna tystnade snabbt överröstade av Eddy Medusa och Elvismusik. Mötet avslutades ganska snabbt efter att karavanen av raggaråk mullrat därifrån och vi for smått chockade tillbaka till stillheten hemmavid.

Många fina upplevelser ramade in min vistelse i Hörby med osttillverkning på dagarna och muntra upptåg samt romantiska utflykter med Elaine i den generösa naturmiljön som omgav oss. En gång när vi bestämde oss för en liten picknick i det gröna nere vid Ringsjöns strand etsade sig själva livet in i mitt medvetande för alltid.

Vi packade oss i väg en av den försommarens mest underbara solskenssöndagar. Korg med fina delikatesser, god frukt och dryck samt en rejäl filt konkade jag på medan Elaine dansade sig fram längs stigen ner mot sjön. Solen värmde mitt ansikte och jag kunde känna doften av henne genom ljumma vindar som kom svepande upp från sjön.

Hon kom litegrand före mig över en äng och jag betraktade hennes siluett vars konturer delvis upplöstes av solens silverstrålar reflekterade mot vattenytan på den stora sjön. Då som i en filmisk slowmotionsekvens fick jag en förunderlig känsla av närvaro. Vinden ruskade till i trädens lövverk och allt kändes med ens väldigt ärligt, nära och gripbart.

Alla sinnen var på alerten i dofterna och den värmande solen för att tydliggöra för mig att just jag levde mitt liv i harmoni, förundran samt i dialog med allt annat levande.