I vårt samhälle har begreppet civilkurage fått en blixtbelysning mycket tack vare outsägligt tragiska händelser i södra Stockholm. Att ha civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk. Enskilda personer som visar på oegentligheter i företag och organisationer kallas ofta för visselblåsare.

Företrädare för politiska partier och myndighetsutövare av olika slag löper dessutom risk för personliga kränkningar och hot bara genom att göra sitt jobb. Men ett demokratiskt samhälle utan civilkurage riskerar att mista sin bärande ryggrad.

Civil olydnad är en annan metod för samhällsförändring. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag eller vägra att följa vissa myndighetsbeslut, samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen. Vår världskända miljöaktivist Greta Thunberg trotsade sin skolplikt när hon som femtonåring började sin tysta plakatprotest utanför Riksdagshuset i Stockholm.

Miljörörelsen tog sin verkliga uppstart under 80-talet med protestmarscher mot Kärnkraftverket i Barsebäck. Med runt 30 000 människor i flera demonstrationståg manifesterades folkrörelsen och bland andra Fältbiologerna banade vägen för det politiska uppvaknandet. I en tid när internet väntade på sitt verkliga genomslag till slutet av årtiondet var medborgarnas kraftiga röster de politiska partiernas megafoner.

I år går sanorligt tisdagen den 9 april till historieböckerna. Det var dagen vi fick veta att Europakonventionens artiklar om mänskliga rättigheter även kan appliceras på klimatkrisen. Europadomstolen dömde bland annat I fallet ”Klimaseniorinnen” där fyra kvinnliga schweiziska pensionärer vann mot schweiziska staten. De schweiziska kvinnorna menar att det drabbar deras hälsa eftersom de som äldre kvinnor är i riskgruppen för exempelvis värmeböljor.

En världskänd visselblåsare är givetvis Julian Assange, verksam som journalist och nätaktivist. Han blev mest känd för sitt engagemang inom den internetbaserade plattformen Wikileaks under senare delen av 80-talet (där Wiki är Hawaiianska för snabba). En svensk digital demonstration startade den 2 juni 2020 då en svart ruta publicerades i sociala medier. Samtidigt bröt sig tusentals personer in på USA:s ambassad i Stockholm.

Hur kan nätaktivism och fysisk aktivism hänga ihop i dagens samhälle?  Lisen Selander, professor vid Göteborgs Universitet reder ut begreppen i en aktuell tidningsintervju: ” En av svårigheterna med enbart digital aktivism är just att den är väldigt inkluderande och det är ofta väldigt heterogena grupper som möts”.

Krönikörens spontana reaktion är att över en miljon svenska pensionärer lever i digitalt utanförskap. Personer som växte upp i det gamla Sverige där politik var en folkrörelse.