Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Detta bara rann ur mig,

som en flod utan fördämmning.




Personlig Beskådning

 

 

Jag såg dig gå

man jag kunde inte

jag ville inte

fast jag borde nog

sprungit efter

 

Tårarna blandas

som regnet mot sand

till lera

av en obakad sorg

 

Jag är en främling

en främling

som mitt ibland er står

ni som

är mina vänner

 

Ogudaktigt bedragande

snäll och genomgod

tvi vale

för mig

att avsky sig själv

 

Åskan svärtar

egna tankar av hopp

hatar att sitta

här

som en åskådare

som en ryttare

i min egna kropp

 

Ville ju springa efter dig

ville ju ta tag i dig

ville ju finnas där för dig

 

Fan ta oss för

våra brister

 

Nu ska jag nog

orkar inte

Nu borde jag gå

orkar inte

 

Jävla inre

kval

 

Hata inte dig så

hata inte

dig

själv

 

Vill inte

springa efter mer

 

 




Fri vers av Micael Axelsson
Läst 329 gånger
Publicerad 2006-10-24 09:29



Bookmark and Share


  H. Karla
Detta är mycket personligt, vilket ger gåshud. Man känner sig ärad att få komma in under ditt skinn. Det finns mycket här som jag förmodligen inte får grepp om, men det gör inget.
2006-10-25

  Ivelajn
oj! Jag kan bara säga OJ! Man blir verkligen berörd du! Men hoppas att det som känns tungt och svårt släpper. Mycket bra dikt, man blir fast i den, som en bra bok.
2006-10-25

    Erika H
så starkt beskrivet, tvivel, tvekan
mitt i de egna känslorna finns hopp men det får inte komma fram
oj den fångar och griper tag
vackert
erika
2006-10-24

  sockerspöket
Bra skrivet.. känner igen känslan
2006-10-24

    Sofia HM
Den är stark. Känns som den beskriver en hel del maktlöshet och hopplöshet. Den berör mycket...Bra Micael!
2006-10-24
  > Nästa text
< Föregående

Micael Axelsson
Micael Axelsson