Jämförbart är du höstens ideal
och jag dennes lakej.
Du inspirerar den och sätter färgerna
medan jag är i dödligt behov
av dennes palett.

Gamla, bebodda broar i din hemby
har aldrig varit så omtänksamt inramade,
så rensopade som under den sena sommaren.
Du får buketter och jag är med dig,
men jag är sist i den välkomnande paraden.

Ondra rykten har spridit sig,
om att jag är kall, att jag är på vinterns sida.
Och den är hatad. Jag är hatad.
Fastän jag föddes den sena hösten,
sägs jag vara ett isflak.